Guide till pensionssystemet – i tre enkla steg

Inkomstpension, premiepension, tjänstepension och eget sparande – förvirringen är för många total.
Att ha koll på hur systemet fungerar är dock viktigare än vad man tror och kan ge dig extra tusenlappar i fickan som pensionär.
Här förklaras systemet – och de kluriga orden – i tre steg.

1. Allmän pension

Du har hört orden – men vet du egentligen vad de innebär? Den allmänna pensionen är pengar som betalas ut av staten och utgör basen för pensionssystemet. Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst – alltså lön, arbetslöshetsersättning, sjukersättning och föräldrapenning – till den allmänna pensionen. Alla inkomster över 37 063 kronor bidrar dock inte till din allmänna pension.

När du går i pension kommer den allmänna pensionen i de flesta fall motsvara mellan 40 och 60 procent av din lön innan pension. Så det är bara att börja räkna – vad tjänar du i dag?
Låter det krångligt? Här förklaras begreppen ytterligare

Den största delen av de här pengarna avsätts till det som kallas ”inkomstpension”. Det är pengar som förvaltas av staten i de allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna. Hur mycket pengar du kommer att få avgörs bland annat av hur mycket du tjänar, hur många år du har arbetat, hur utvecklingen av Sveriges ekonomi går och hur AP-fonderna placerar pengarna.

PPM-pensionen, premiepensionen, är delen som den återstående delen av den allmänna pensionen går till. Dessa pengar bestämmer du själv hur de ska förvaltas genom att placera de i någon eller några av de cirka 800 fonder som ingår i PPM-systemet.
Vill du ha hjälp med att placera dina pengar? Anmäl dig här 

 

2. Tjänstepension

Nästa steg av din pension är tjänstepensionen, alltså pengarna du får från din arbetsgivare. Till skillnad från den allmänna pensionen finns det inte något tak för din pensionsgrundande inkomst. Det innebär att ju mer du tjänar, desto större del av den totala pensionen utgörs av  tjänstepensionen.

Så vet du att du har tjänstepension
Om din arbetsplats har ett kollektivavtal har du alltid tjänstepension. Vissa arbetsplatser som inte är anslutna till kollektivavtal har ändå tjänstepension. Om din arbetsplats saknar tjänstepension kan du själv försöka förhandla fram det – fråga din arbetsgivare hur det ligger till hos er.

Hur din tjänstepension fungerar beror på vilken typ av pensionsavtal din arbetsgivare har tecknat. Lite förenklat kan man säga att det finns två typer av avtal.
1) Om din tjänstepension är förmånsbestämd är du garanterad en viss procent av din slutlön när du går i pension.
2) Vid en premiebestämd tjänstepension avsätter arbetsgivaren istället en bestämd summa som du själv kan bestämma var den placeras. Här kan du alltså själv påverka hur stor din pension blir.
Gör snabbtestet: Hur kan du påverka din pension?

3. Eget sparande

Högst upp på pensionspyramiden har du ditt eget pensionssparande. Detta sparande ansvarar du helt själv för och det påverkar inte heller din allmänna pension eller tjänstepension. 

Ett välskött privat sparande göra stor skillnad på hur mycket pengar du får i månaden som pensionär.
Smarta tipsen: Så sparar du för att få ut så mycket pengar som möjligt

För det privata sparandet finns det i stort sett inga begränsningar för hur du sparar. Bra att tänka på är dock att reglerna för privat pensionssparande har ändrats; tidigare kunde man nämligen göra avdrag på skatten för pengar man investerat i en privat pensionsförsäkring eller ett individuellt pensionssparande (IPS). Detta avdrag är sedan årskiftet 2015-16 borta – vilket innebär att man får betala skatt både när man sätter in och tar ut pengar. Har man en privat privat pensionsförsäkring eller ett IPS är det därför bra att byta sparform. 
VIll du byta sparform? Få hjälp här

Om du är född innan 1953 gäller dock andra regler – här kan du läsa mer.